PE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN"> omega de ville damerna Omega De Ville - all prices for Omega De Ville watches on Chrono24 stffdiqo

Omega De Ville - all prices for Omega De Ville watches on Chrono24 omega de ville damerna

Omega De Ville watches

" Close Beste bezoeker, Chrono24 is nu ook beschikbaar in Nederland. Klik a.u.b. hier: www.chrono24.nl Omega De Ville Chronograph Omega De Ville Chronograph £2,750 Free shipping Seller Montpellier Jewellers Ltd   UK Omega 18k W/Gold Lapis Lazuli Dial DeVille Gents Watch &... Omega 18k W/Gold Lapis Lazuli Dial DeVille Gents Watch &... £6,950 Free shipping Seller Watches & Jewellery of Bond Street Ltd
4.8 out of 5 stars
Number of ratings: 29"> 66 UK Omega De Ville Ladymatic Omega Co-Axial 34 mm Omega De Ville Ladymatic Omega Co-Axial 34 mm £5,091 Free shipping Seller WatchesofMayfair.com
4.8 out of 5 stars
Number of ratings: 22"> 193 UK Omega De Ville Diamonds 18k White Gold Ladies - COM191 Omega De Ville Diamonds 18k White Gold Ladies - COM191 £4,500 Free shipping Seller Xupes.com
4.9 out of 5 stars
Number of ratings: 16"> 54 UK Omega De Ville 18k Yellow Gold Omega De Ville 18k Yellow Gold £1,717 Free shipping Seller Watch Center London
4.6 out of 5 stars
Number of ratings: 91"> 351 UK Omega De Ville Ladymatic Co-axial 425.30.34.20.05.001 Omega De Ville Ladymatic Co-axial 425.30.34.20.05.001 £2,895 Free shipping Seller ChronoEdge
4.8 out of 5 stars
Number of ratings: 5"> 64 UK Omega De Ville Prestige Co-Axial 39.5mm Omega De Ville Prestige Co-Axial 39.5mm £7,777 Seller Guardian Of Time
4.8 out of 5 stars
Number of ratings: 62"> 191 UK Omega De Ville Hour Vision Omega De Ville Hour Vision £3,750 Seller Swiss Watch Company Ltd.
4.9 out of 5 stars
Number of ratings: 23"> 155 UK Omega De Ville Tresor Master Co Axial. 432.53.40.21.02.004. Omega De Ville Tresor Master Co Axial. 432.53.40.21.02.004. £7,350 Free shipping Seller Ian Blowers Jewellers   UK Omega De Ville Prestige Omega De Ville Prestige £1,630 Free shipping Seller Watch Philosophy   UK Omega DE VILLE vintage Omega DE VILLE vintage £795 Free shipping Seller The Watch Collector Ltd.
4.8 out of 5 stars
Number of ratings: 7"> 19 UK Omega Prestige Co-Axial 32.7 mm Omega Prestige Co-Axial 32.7 mm £2,514 Free shipping Seller WatchesofMayfair.com
4.8 out of 5 stars
Number of ratings: 22"> 193 UK Omega de Ville Vintage 18Carat Automatic Movement Gents Watch... Omega de Ville Vintage 18Carat Automatic Movement Gents Watch... £2,250 Seller Depot Luxury Ltd.   UK Omega De Ville Co Axial Small Seconds Omega De Ville Co Axial Small Seconds £1,492 Free shipping Seller Watch Center London
4.6 out of 5 stars
Number of ratings: 91"> 351 UK Omega De Ville Prestige Omega De Ville Prestige £1,150 Seller Private seller   UK Omega De Ville Ladymatic Omega Co-Axial 34mm Omega De Ville Ladymatic Omega Co-Axial 34mm £8,862 Seller Guardian Of Time
4.8 out of 5 stars
Number of ratings: 62"> 191 UK Omega De Ville X2 Co Axial Chronograph Omega De Ville X2 Co Axial Chronograph £2,650 Seller Swiss Watch Company Ltd.
4.9 out of 5 stars
Number of ratings: 23"> 155 UK Omega De Ville Co-Axial Chronometer Omega De Ville Co-Axial Chronometer £8,950 Free shipping Seller Ian Blowers Jewellers   UK Omega De Ville Omega De Ville £750 Seller Weybridge Watches   UK Omega DeVille Automatic Date Steel Mens Watch RARE Omega DeVille Automatic Date Steel Mens Watch RARE £599 Seller Watch World Star
4.6 out of 5 stars
Number of ratings: 29"> 127 UK Omega De Ville Prestige Quarz Small Omega De Ville Prestige Quarz Small £1,483 Free shipping Seller WatchesofMayfair.com
4.8 out of 5 stars
Number of ratings: 22"> 193 UK Omega De Ville - Automatic - Yellow Gold 9Carat Gent's... Omega De Ville - Automatic - Yellow Gold 9Carat Gent's... £2,350 Seller Depot Luxury Ltd.   UK Omega De Ville Prestige 18k Yellow Gold Omega De Ville Prestige 18k Yellow Gold £2,125 Free shipping Seller Watch Center London
4.6 out of 5 stars
Number of ratings: 91"> 351 UK Omega De Ville Omega De Ville £475 Seller Private seller UK Omega De Ville Prestige Co-Axial Orbis 32.7mm Omega De Ville Prestige Co-Axial Orbis 32.7mm £2,713 Seller Guardian Of Time
4.8 out of 5 stars
Number of ratings: 62"> 191 UK Omega De Ville Prestige Co Axial Omega De Ville Prestige Co Axial £3,495 Seller Swiss Watch Company Ltd.
4.9 out of 5 stars
Number of ratings: 23"> 155 UK Omega De Ville Ladymatic Omega De Ville Ladymatic £8,750 Free shipping Seller Ian Blowers Jewellers   UK Omega Prestige Co-Axial Omega Prestige Co-Axial £1,900 Seller Iconic Watches
5.0 out of 5 stars
Number of ratings: 17"> 78 UK Omega Deville Automatic Omega Deville Automatic £1,295 Free shipping Seller The Watch Collector Ltd.
4.8 out of 5 stars
Number of ratings: 7"> 19 UK Omega Prestige Quartz 27.4 mm Omega Prestige Quartz 27.4 mm £1,845 Free shipping Seller WatchesofMayfair.com
4.8 out of 5 stars
Number of ratings: 22"> 193 UK Omega De Ville Classic 7300.11.00 - Box & Papers 1993 Omega De Ville Classic 7300.11.00 - Box & Papers 1993 £1,525 Free shipping Seller Mark Worthington Jewellers
4.8 out of 5 stars
Number of ratings: 9"> 16 UK Omega De Ville Hour Vision 41mm Like New (Box&Papers) Omega De Ville Hour Vision 41mm Like New (Box&Papers) £2,983 Free shipping Seller Watch Center London
4.6 out of 5 stars
Number of ratings: 91"> 351 UK Omega De Ville Prestige Co Axial Omega De Ville Prestige Co Axial £1,850 Seller David Summerfield Ltd
4.5 out of 5 stars
Number of ratings: 5"> 14 UK Omega De Ville Prestige Co-Axial 32.7mm Omega De Ville Prestige Co-Axial 32.7mm £3,481 Seller Guardian Of Time
4.8 out of 5 stars
Number of ratings: 62"> 191 UK Omega De Ville Prestige Omega De Ville Prestige £2,025 Seller Browns Family Jewellers   UK Omega Deville 424.10.27.60.53.001 Omega Deville 424.10.27.60.53.001 £1,450 Free shipping Seller Ian Blowers Jewellers   UK Omega Deville 18K Gold & SS (Unworn) Omega Deville 18K Gold & SS (Unworn) £3,250 Seller Watches Of Westminster
4.6 out of 5 stars
Number of ratings: 3"> 23 UK Omega De Ville [Box & Papers] Omega De Ville [Box & Papers] £1,195 Free shipping Seller Charles Fish 26 UK Omega De Ville Hour Vision Omega De Ville Hour Vision £12,180 Free shipping Seller WatchesofMayfair.com
4.8 out of 5 stars
Number of ratings: 22"> 193 UK Omega De Ville Co Axial Chronoscope GMT 42213445213001 Omega De Ville Co Axial Chronoscope GMT 42213445213001 £3,975 Seller Griffins Je stffdiqo. реплика rolexwellers Ltd   UK Omega De Ville Co Axial Power Reserve (Full Set +Folding Clasp Omega De Ville Co Axial Power Reserve (Full Set +Folding Clasp £2,893 Free shipping Seller Watch Center London
4.6 out of 5 stars
Number of ratings: 91"> 351 UK Omega Pre-Owned DeVille 396.2532 2008 Model Omega Pre-Owned DeVille 396.2532 2008 Model £695 Free shipping Seller William May 6
orologi breitling
praghas omega
longines horloges Tillbaka till dokumentet Riksdagens protokoll 2012/13:121 Onsdagen den 12 juni Kl. 09:00 - 17:54

1 § Partiledardebatt

Anf. 1 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Herr talman! Jobben lägger grund för ett bra samhälle och en trygg ekonomisk grund för alla. Det skapar utmaning och självförverkligande och innebär ett kliv in i det svenska samhället för den som kommer från ett annat land. Det möjliggör gemenskap och social samvaro för en människa som har stått utanför.  För en ung människa kan ett arbete innebära ett steg mot att bli vuxen, ekonomisk frigörelse från föräldrarna, mer kontakter med äldre och dem som har erfarenhet, verkligt ansvar kanske för en dagskassa, för andra människors liv och hälsa eller ett företagsbemötande gentemot sina kunder.  I områden med lägre sysselsättningsgrad, vissa ytterstadsområden ibland, är varje vuxen som arbetar eller driver företag särskilt viktig i egenskap av förebild för unga. Vi ska inte underskatta värdet av positiva exempel för unga som känner frustration eller kraften och symbolvärdet hos alla de ansvarstagande vuxna såväl som unga som bidrog till att lugna ned oroligheterna i Husby och i andra förorter.  Att många arbetar utgör grunden för vårt välstånd. Det är så vi finansierar vår välfärd, det är så vi skapar sammanhållning. Vårt mål kan därför aldrig vara något annat än full sysselsättning.  Sysselsättningen har ökat med 200 000 personer och utanförskapet har minskat med lika mycket sedan 2006. Vi har högre sysselsättning och lägre långtidsarbetslöshet än de flesta andra EU-länder. Men vår viktigaste uppgift är fortsatt att få fler i arbete. På denna grund och insikt vilar vår politik.  Drygt var tredje av dem som räknas som arbetslösa i Sverige är i dag i åldrarna 15–24. När det gäller personer i åldrar över 25 år är i stället Sveriges arbetslöshet relativt nära Tysklands, och det brukar räknas som ett land med låg arbetslöshet. Fler unga jobbar i dag jämfört med 2006, men ännu fler jobb behövs. För att kunna utforma åtgärder för fler jobb behöver man göra rätt analys. Vilka unga är det som saknar jobb, hur länge och vilken politik kan ge dem jobb?  Totalt sett finns det ungefär 1,2 miljoner unga människor i åldrarna 15–24 år. Av dessa heltidsstuderar omkring en halv miljon. Lika många, ungefär en halv miljon, är i dag sysselsatta. Av de ca 150 000 unga som söker jobb är, det bör man notera, omkring hälften heltidsstuderande som alltså samtidigt söker arbete. Denna grupp ökar vanligtvis inför somrarna då många studenter söker sommarjobb.  Tiden utan arbete för unga handlar i de flesta fall om korta perioder. Samtidigt har vi en grupp unga som saknar känd aktivitet. De har inte varit i kontakt med vare sig Arbetsförmedlingen, kommunen eller Försäkringskassan.  Herr talman! Från första dagen får alla ungdomar som skrivs in på Arbetsförmedlingen förmedlingsstöd – från första dagen, inget annat. Inom fem dagar ska en individuell handlingsplan upprättas. För dem som bedöms löpa risk för att gå väldigt länge utan arbete finns det särskilda insatser, tidigt. För den som vill läsa in ofullständiga betyg finns det studiemotiverande kurser, även detta från första dagen. Dessutom finns det en större bidragsdel i studiemedlet för unga som vill studera på komvux eller folkhögskola för att få slutbetyg.   Arbetsgivaravgiften för att ha en ung anställd är hälften mot vad den är för en person som är över 26 år. Arbetsgivaravgiften är helt borttagen för en ung person som har varit utan arbete i sex månader, och efter tolv månader ges en dubbel arbetsgivaravgift i stöd. Detta har vi gjort för att det ska bli lättare för unga att få jobb. Vi har gett Arbetsförmedlingen resurser för att hjälpa dem som står utanför arbetsmarknaden att ta sig över tröskeln och få ett arbete. Det är inte brist på resurser hos Arbetsförmedlingen som är problemet.   Herr talman! De allra flesta unga lyckas till slut etablera sig på arbetsmarknaden, men för vissa tar det lång tid. Många av dessa har ofullständiga betyg från grundskolan eller från gymnasiet, är nyligen hitkomna från ett annat land eller har en nedsatt funktionsförmåga. För dem är trösklarna höga då utbildningen och kompetensen är för låg i förhållande till vad arbetsgivare i dag efterfrågar. Den utdragna lågkonjunkturen har minskat ungas jobbchanser ytterligare.  För att öka ungas jobbchanser är återupprättandet av kunskapslinjen i den svenska skolan en nyckel. Vi vill göra mer för att fullfölja reformeringen av skolan. Studieresultaten behöver förbättras så att fler blir behöriga att söka till gymnasiet. Inlärningsstöd behöver sättas in tidigt för dem som behöver det mest. Ytterligare undervisningsstöd behövs för elever som har kommit hit från andra länder i skolåldern eftersom de eleverna ofta har svårare att uppnå behörighet till gymnasiet.   På de yrkesinriktade programmen behöver kvaliteten förstärkas. Det arbetsplatsförlagda lärandet behöver stärkas. Länder som Tyskland, Österrike och Danmark har sedan länge lärlingssystem. De unga går sin utbildning på en arbetsplats och får samtidigt lön, vilket gör att de räknas som sysselsatta. Inte minst får de yrkeserfarenhet och kontakter på arbetsmarknaden.  Vi i Sverige har en del att lära av de här länderna. Hos oss har yrkesprogrammen till stor del varit förlagda till skolan. Vi har i dag omkring 110 000 unga som går yrkesprogram och endast 6 700 som går som lärlingar. Om vi i stället hade haft ett lärlingssystem som var lika utbyggt som i Tyskland hade vi enligt SCB haft ungefär 190 000 lärlingar. Ingen av dem hade räknats som arbetslös. Alla hade räknats som sysselsatta, och de hade dessutom fått sin yrkesutbildning på en arbetsplats.  Vi i Sverige vill nu prova en sådan modell med yrkesintroduktionsavtal som innebär att tiden delas mellan arbete och utbildning och där avtalsenlig lön utgår för arbetstiden. Detta finns och etableras på flera områden. Det tar såklart tid att bygga ut detta system. Regeringen vill dock vara med och bidra till att fler unga kan anställas enligt dessa avtal, genom en lönesubvention och ett handledarstöd. De som har att vinna på det här är naturligtvis de unga som får lära av dem som kan, som får praktiskt yrkeskunnande, som får erfarenheter, jobbkontakter och ökade jobbchanser.   En del av detta är landets kommuner och landsting. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, bedömer att bara välfärdssektorn kommer att behöva rekrytera 400 000 personer fram till år 2020. Det är i allt väsentligt ett gigantiskt generationsskifte. SKL och Kommunal, de avtalsslutande parterna, har också tecknat avtal om utbildnings- och introduktionsanställningar. Dessa avtal kan betyda mycket för att underlätta det stora generationsskifte som är på gång. Det kan ge viktiga erfarenheter för de unga och möjlighet att visa upp sig för arbetsgivare.  Herr talman! Unga personer som söker sig in på arbetsmarknaden vill ha en första chans att visa vad de går för. Men de möts ofta av arbetsgivare som i första hand efterfrågar erfarenhet. Det blir lätt ett moment 22: utan ett första jobb ingen erfarenhet, utan erfarenhet inget första jobb.  På mina resor i Sverige möter jag ofta arbetsgivare och rekryteringsansvariga som talar om annat och mer än bara kostnaden för att anställa och de sökandes utbildning och erfarenhet. Det är ju ofta så vår diskussion går, inte minst här i kammaren. Nej, de talar också om något annat, något mer svårdefinierbart, som de fäster vikt vid. De talar om rätt attityd, att man ska passa in på arbetsplatsen eller till och med ha rätt stil.   Jag tror att vi måste inse att det är så det låter. Jag tror att vi måste vara tydliga med att många av dessa arbetsgivare behöver förändra sitt förhållningssätt. De behöver bli mer öppna för olika typer av människor och inte alltid bara leta efter de perfekta människorna, som redan kan alla arbetsuppgifterna, innan de har fått jobbet.  Det behövs en större tilltro till vad de mer erfarna på arbetsplatserna kan lära ut till dem som dag 1 saknar samma erfarenhet.  När jag besökte ett företag i Åseda tidigare i våras träffade jag en ung kille som precis hade fått en tillsvidareanställning. Jag kände igen berättelsen. Han hade sommarjobbat där tidigare. Arbetsgivaren hade lärt känna honom. De kände sig trygga med honom. Oftast är det just kortare anställningar – sommarjobb och extrajobb – som gör att man kommer in på arbetsmarknaden och får sitt första fasta jobb.  Men hans berättelse är också en signal om att vi måste göra mer, för det är väldigt många som aldrig får den möjligheten att visa upp sig, som inte får visa vad de kan och inte får vara med på arbetsplatserna.  När det gäller alla människor som kan och vill arbeta måste vi göra större ansträngningar för att ge dem plats på arbetsmarknaden. Vi har alla här ett gemensamt ansvar.  Herr talman! När ekonomin växer så växer också jobben till och blir fler. När kunskaperna växer blir fler anställbara. När det lönar sig bättre att arbeta vill också fler jobba.  Jobben kommer att avgöra valet 2014. Det kommer att ställa regeringens och Alliansens arbetslinje mot den samlade rödgröna bidrags- och ledighetslinjen. Väljarna avgör.  (Applåder) 

Anf. 2 MIKAEL DAMBERG (S) replik:

Herr talman! Vi har lyssnat till statsministern när han förklarar och relativiserar arbetslösheten i Sverige. Jag kan inte låta bli att tänka på att han låter ganska mycket som Göran Persson 2006.  Frågan kvarstår, trots allt, efter att man har lyssnat till statsministern. Har regeringen gjort allt som krävs för att klara jobben i vårt land?  Låt mig kort nämna tre fakta som ger en annan bild av Sverige 2013 än den som statsministern målar upp.  Först är det arbetslösheten. Arbetslösheten är i dag 428 000 personer. Det är 46 000 fler än för ett år sedan.  På ungdomssidan är det 45 000 ungdomar som har gått arbetslösa i mer än sex månader. Det är 7 000 fler än förra året.  Slutligen: Siffror från riksdagens utredningstjänst visar att den försämrade matchningen på svensk arbetsmarknad motsvarar 80 000 förlorade arbetstillfällen, eller för att säga det så att statsministern förstår: 80 000 jobb är basically gone.  Regeringen har varit bra på att prata om att människor ska söka jobb som de inte kan få, men de har inte gjort de investeringar som krävs för att människor ska kunna ta de jobb som faktiskt finns.  Det betyder att tiotusentals människor i vårt land, kvinnor och män, hade kunnat gå till jobbet varje dag och hade kunnat få en lön i slutet av månaden om regeringen inte hade valt bort de investeringar som faktiskt skapar fler jobb i Sverige.  Paradoxalt nog har regeringen misslyckats med jobben trots de starka statsfinanserna. Även i ett europeiskt perspektiv sticker Sverige ut. Jag vill fråga statsministern: Vad är regeringens ansvar för att de andra nordeuropeiska länderna, som vi vanligtvis jämför oss med, har lyckats bättre med jobben än Sverige?  (Applåder) 

Anf. 3 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! På våren 2006 deklarerade Göran Persson att jobben inte var något problem. De skulle komma av sig själva. Därför behövde inte valet handla om det.  Nu har jag precis hållit ett anförande där jag sade att jobben är den viktigaste frågan i valet 2014, och det ska handla om åtgärder.  Det är samma sak, säger Mikael Damberg. Med den typen av glasögon och kunskaper ger han sig sedan på siffror kring svensk arbetslöshet. Det är därför det blir fel.  Sanningen är att vi har växande sysselsättning och ett kraftigt ökat arbetsutbud i Sverige. Fler vill jobba. Det redovisas av oberoende myndigheter, bland annat denna vår, att ett av skälen till att ungdomsarbetslösheten, som vi beskriver den, går upp är att allt fler ungdomar som är heltidsstuderande också vill ha jobb vid sidan av. Det är i grunden bra.  Vi vill gärna göra fler steg för att jobben ska bli fler, och vi vill göra det med det som fungerar allra bäst.  Finanspolitiska rådet säger: Sänker man inkomstskatterna får det betydande sysselsättningseffekter. Vi håller med. Låt oss förbereda oss för att ta fler sådana steg om det finns ett utrymme.  Det betyder jättemycket att göra fler anställbara. Det ordet är krångligt, men det betyder väldigt mycket. Det handlar om att alla utifrån sina egna förutsättningar ska kunna göra sig gällande. Det är därför jag pratar om arbetsgivare som ställer krav på perfekta människor som inte finns. Det är där mycket av problemet ligger.  Många av våra unga har inte perfekta erfarenheter. De har inte alla levt det perfekta livet. Vi ska vara helt ärliga och säga: Det har inte alla som är äldre gjort heller. Men ska alla räknas och ska alla få vara med måste vi kunna se människor som har kapacitet och som har möjligheter som går bortom det som cv:t ibland säger eller det som handlar om att vara perfekt.  Det är så den svenska arbetsmarknaden ser ut. Vi har drygt 4,6 miljoner som är sysselsatta i Sverige. Det tycker jag är bra. De får gärna bli fler. Då behövs politik i flera steg som leder till fler jobb. Det har vi presenterat. Det tänker vi fortsätta att göra.  Vi är övertygade om att våra motståndares politik, att kraftigt öka beskattningen på arbete för att finansiera en kraftig bidragsutbyggnad, är precis motsatsen. Man går bort från jobben in i ökad arbetslöshet.  (Applåder) 

Anf. 4 MIKAEL DAMBERG (S) replik:

Herr talman! Statsministern fortsätter att relativisera arbetslösheten och den växande arbetslösheten.  Det här är min fjärde partiledardebatt i riksdagen. I varje debatt har statsministern sagt samma sak. Regeringen gör rätt, och oppositionen har en farlig politik. Det är hans budskap, och det har det varit i alla debatter.  Men problemet är att ungdomsarbetslösheten har fortsatt att öka efter varje debatt. Så var det i juni 2012. Så var det i oktober 2012. Så var det i januari i år.  Då kanske man måste ställa sig frågan: Ska vi sluta att träffas på det här sättet? Om ungdomsarbetslösheten fortsätter att öka varje gång vi har en partiledardebatt i riksdagen kanske vi ska sluta upp med det.  Jag tror att regeringen måste tänka till och fundera på vad det är som gör att 45 000 ungdomar är långtidsarbetslösa i Sverige i dag och att det är 7 000 fler än förra året vid samma tidpunkt. Gör man rätt saker, eller kan det vara så att man gör fel saker, att regeringen inte har en politik för att minska arbetslösheten?  Nu summerar vi snart ditt sjunde år som statsminister. Jag kan konstatera att jobben är ditt största misslyckande.  (Applåder) 

Anf. 5 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! Som jag redogjorde för i mitt inledningsanförande är drygt en halv miljon av den yngsta ålderskategorin, som vi redovisar, i dag sysselsatta.  Sysselsättningen bland unga har vuxit. Vi har varit måna om att också bredda den typ av arbetsmarknad som ofta innebär lägre trösklar för unga. Som alltid i sådana här sammanhang är det kraftig polemik och kritik från socialdemokrater.  Vi har halverat restaurangmomsen, till exempel, för att vi ser att restaurang-, bar- och cateringverksamhet i större utsträckning än andra anställer unga, väldigt ofta dessutom utan den perfekta bakgrund som många andra arbetsgivare söker efter. Det är kritik från Socialdemokraterna, som vill ta bort det här, höja trösklarna och göra det dyrare att anställa i restaurangnäringen.  Vi har också gjort riktade lättnader just när det gäller att anställa personer under 26. Det är skarp kritik från Socialdemokraterna. I stället ska det vara dyrare att anställa unga.  Det är bara att ställa sig frågan om vilken trovärdighet det parti bär som säger: Låt oss rikta alla åtgärder vi kan mot att göra det, med precision, dyrare att anställa unga.  Är det de som har svaret när det gäller jobben? Eller är det de som försöker sänka kostnaderna och få lägre trösklar som har svaret?  (Applåder) 

Anf. 6 ÅSA ROMSON (MP) replik:

Herr talman! Jag lyssnade noga på statsministerns anförande och hörde hans engagemang när det gäller ungdomsarbetslösheten och ökad utbildning i skolan.  Jag tycker att det är fina ord. Men jag undrar lite över den större omvärldsanalysen av var jobben kommer i framtiden. Hur får vi svenska företag att utvecklas mot att skapa jobb också i framtiden?  Det finns en stor utmaning, herr talman, som vi vet att de svenska företagen kommer att möta och som de kan möta. De har kapacitet, men de behöver ett tydligt regelverk. Det handlar om klimatfrågan. Det handlar om den utmaningen, om att ställa om samhället och om att minska utsläppen. Jag har lyssnat noga på de partiledardebatter som statsministern har hållit ända sedan 2006, och jag konstaterar att klimatfrågan inte är ett ämne som kommer upp särskilt ofta. Senast den togs upp var i januari 2010. Det är över 1 000 dagar sedan. Jag tycker inte att det speglar den relevans som frågan, som kanske är den största omvärldsförutsättningen för de svenska företagen och jobben i framtiden, har i Sverige.  Det som har märkts sedan 2010, när ett visst engagemang fortfarande syntes i klimatfrågan från statsministern, är att Sverige har gått från att vara pådrivare i EU till att bli passivt och nu till att Moderaterna har blivit en bromskloss. När EU-parlamentet tidigare i våras skulle rösta om att åtminstone tillfälligt se till att frågan om systemet med utsläppsrätter skulle lösas röstade de svenska Moderaterna nej. Det är det största sabotaget mot EU:s klimatpolitik på många år.  Jag vill ställa frågan till Fredrik Reinfeldt: Hur ska Moderaterna få svenska företag att minska utsläppen när ni anser att det är rätt och riktigt att det är billigare att dricka en kopp kaffe här i kafeterian än att släppa ut ett ton koldioxid?  (Applåder) 

Anf. 7 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! Jag tror att många av de frågor som jag tog upp kring hur skolan utvecklas, hur villkoren ser ut och vilka kostnaderna är för att anställa unga har väldigt stor relevans för om de unga kan få jobb.  Jag var här för en kort tid sedan och återrapporterade från Europeiska rådets senaste möte och uppehöll mig då länge vid klimatfrågan och de förberedelser vi hoppas kunna se inför det högnivåmöte som ska hållas i Frankrike sommaren 2015. Där hoppas vi att vi ska komma tillbaka till en idé om ett ramverk som binder alla länder och inte bara Europa som ligger längst fram.  Det Kyotoavtal som mycket av världens klimatpolitik bygger på och som utgår från basåret 1990 har ju övergetts av många länder, och kvar är egentligen bara Europa i dag. Det är bara Europa som har legalt bindande reduktionsmål. Längst fram ligger länder som Sverige och Tyskland. Vi har ett nationellt reduktionsmål om 40 procent. Den senaste uppdateringen från Naturvårdsverket talade om att Sverige sedan 1990 har haft en ekonomi som har vuxit med över 50 procent samtidigt som våra klimatgasutsläpp har minskat med 20 procent. Vi ligger alltså i nivå med de målformuleringar vi har, och vi ämnar se till att fortsätta ligga i linje med detta och fullfölja våra målformuleringar.  Det är viktigt att vara rak och tydlig gentemot väljarna. Sveriges påverkan på klimatet är nu nere i 1 promille. EU:s samlade påverkan är nere i 10 procent. Ska vi lösa klimatfrågan behövs ett ramverk som också tar in de snabbväxande utsläppsländerna, och kanske allra viktigast, även Kina och USA. Det är svaret som världen i dag saknar.  Vi bidrar i varje sammanhang till att skjuta fram positionerna, och jag tycker att det är orättvist att peka finger åt den del av världen som faktiskt gör mest. Man borde vara tydligare i kritiken mot de länder som gör för lite. Det är där som klimatfrågan slutligen kommer att avgöras.  (Applåder) 

Anf. 8 ÅSA ROMSON (MP) replik:

Herr talman! Det här svaret gjorde mig om något ännu mer bekymrad, eftersom statsministern inte verkar ha några som helst problem med att det europeiska handelssystemet för utsläppsrätter håller på att gå i kvav.  Man kan naturligtvis tänka sig andra verktyg. Vi har diskuterat koldioxidskatter och styrmedel på enskilda företag, men ekonomerna brukar säga att ett generellt pris på koldioxid är det absolut viktigaste för att ge bra spelregler, långsiktiga och stabila förutsättningar för alla aktörer och för att få företagen att se hur de ska utvecklas i en ekonomi där de blir bäst på att konkurrera med minskade utsläpp.  Det som händer i världen i dag är att Kina är de som i dag är bäst på den nya tekniken. De skapar jobb i sektorer där man hittar lösningar på de problem som hela världen står inför. Vad statsministern säger är att Sverige inte ska vara med där. Sverige ska inte vara med och minska utsläppen, för vi ligger redan så bra till utifrån att vi hade en sådan bra position från början. Jag vill inte att Sverige lutar sig tillbaka, blir passivt och till och med blir en bromskloss i EU, vilket Moderaterna har fått det till.  (Applåder) 

Anf. 9 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! Jag har svårt för det här att man är så emot Sverige att man blir för Kina när det gäller miljöpolitiken. Då börjar det krypa i kroppen på mig.  (Applåder) 
Kina har 68 procents beroende av kol, och vi talar om rena cancerorter, därför att människor inte längre kan andas. Det landet hyllar nu Miljöpartiets språkrör. Mycket ska man behöva höra!  (Applåder) 
Det som har hänt med utsläppshandelssystemet är att det i någon mån har fungerat, det vill säga det är sjunkande utsläpp och lågkonjunktur sedan fem år tillbaka i Europa. Det gör att dessa marknadsmekanismer fungerar, och alltså blir utsläppspriset väldigt lågt. Men vi talar om kanske 2–3 euro per utsläppt ton. Kom ihåg att den svenska CO2-skatten är högst i världen och att Sverige är ett av få länder i Europa som ens har infört den, med benäget bistånd av Miljöpartiet, och det tycker jag var bra. Över 1 000 kronor per utsläppt ton är vår svenska CO2-skatt. Den fungerar. Vi använder styrmedlen, Åsa Romson, och vi ska fortsätta att göra det.  (Applåder) 

Anf. 10 JIMMIE ÅKESSON (SD) replik:

Herr talman! Jag blev alldeles svettig här, för jag insåg att jag inte hade lyckats anmäla mig för en replik. Jag tackar så mycket för att jag ändå fick chansen att ta den här repliken.  I kölvattnet av förortskravallerna hör vi statsministern inleda sitt anförande med att tala om vikten av arbete för dem som står längst från arbetsmarknaden, särskilt för utlandsfödda. Det är givetvis viktigt. Vi vet att utlandsfödda många gånger står långt från arbetsmarknaden och att de i väsentligt högre grad än inrikes födda är arbetslösa. Så ser det ut, och särskilt ser det ut så för dem som har invandrat till vårt land från länder långt borta.  En utlandsfödd med jobb är till och med särskilt viktig som förebild, sade statsministern i sitt anförande. Den synen kan kanske förklara en del av de åtgärder som den här regeringen vidtar för att få just utlandsfödda i jobb. Det senaste exemplet är de så kallade nystartszonerna. Jag tänkte väldigt kort läsa ur den lagrådsremiss som nyligen har kommit ut: Regeringen anser att en sådan subventionerad anställning som det är fråga om i första hand bör ses som ett sätt att omfördela bördorna av arbetslöshet och inte som ett sätt att i någon större utsträckning påverka nettosysselsättningen.  Det handlar alltså, herr talman, om att flytta på jobb som redan finns och som någon redan har till de här problemområdena, till de invandrartäta förorterna. Jag måste fråga Fredrik Reinfeldt: Hur kommer man åt segregationen med den typen av åtgärder? Varför, trots dåliga erfarenheter från andra länder av liknande system, väljer man att genomföra det här i Sverige? Och på vilket sätt är det rättvist att flytta jobb på det här sättet till de här områdena? 

Anf. 11 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna är mycket konsekventa. De är emot alla förslag som möjligen kan underlätta för utrikes födda att få jobb. Vore de för det här med jobb åt utrikes födda skulle de ha varit för arbetskraftsinvandring, för det bygger bara på idén att komma hit och jobba, men det är man också emot. Det beror inte på att man egentligen bryr sig om det här med jobb, utan man är emot invandrare. På det sättet ska politiken tolkas.  Vi har i stället försökt ställa oss frågan: Hur ska vi underlätta för människor som kommer från andra länder och har en vilja att arbeta, givet att det inte är en alldeles enkel resa att göra? Låt mig påpeka att vi nu har över 700 000 sysselsatta på svensk arbetsmarknad som är utrikes födda. De går upp varje morgon, går till jobbet och bidrar till vår välfärd.  Ett skäl till att det ibland är lite svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden är att svenska är ett svårt språk att lära sig. Många av dem som nu kommer till Sverige har en bakgrund i Somalia och Afghanistan. Jag tycker att vi snarare ska göra större ansträngningar så att de får de kunskaper som behövs – att skolan har rätt resurser, att vi hjälper till att sänka trösklarna så att de kan komma in, att vi inser att de har en vilja att arbeta. Vi behöver inse att vi har höga trösklar på den svenska arbetsmarknaden.  Jag har suttit ned med flera av dem som är med i delar av våra olika ansträngningar, till exempel instegsjobb och nystartsjobb, som Arbetsförmedlingen bland annat ägnar sig åt. Många av dem säger att det i alla fall känns meningslöst, eftersom man blir bortsorterad på sitt efternamn eller för att man har en brytning i sin svenska. Många påpekar att det största hoppet att få jobb är om landsmän från det gamla hemlandet har startat företag och blivit arbetsgivare i Sverige. Jag tror att de har en stor poäng i det. Vi behöver många fler företagare med den bakgrunden. De tenderar att se på ett annat sätt, utan diskriminerande glasögon, på landsmän från sitt gamla hemland. Men den stora konflikten i svensk politik handlar inte om det. Vi försöker få in människor i Sverige i arbete. Jimmie Åkesson försöker få ut dem. Det är den stora skillnaden.  (Applåder) 

Anf. 12 JIMMIE ÅKESSON (SD) replik:

Herr talman! Varje gång man lyfter fram de här frågorna, det är ganska ofta jag gör det med statsministern – att jag gör det så ofta beror ju på att jag aldrig får några kloka, vettiga svar – får man den här typen av påhopp kastat emot sig i stället: Ni tycker inte om invandrarna, ni vill kasta ut invandrarna och så vidare.  Jag har inte på något sätt gett uttryck för den typen av uppfattning. Jag ställer seriösa frågor om varför man genomför sådana här åtgärder trots att det i andra länder har visat sig att de inte fungerar, trots att det uppenbarligen handlar om diskriminerande åtgärder där man flyttar jobb från ett ställe till ett annat bara för att man väljer att prioritera en viss grupp. Det kallas för diskriminering.  Jag vill gärna ha svar på de frågorna. Jag vill inte ha fler floskler. Jag vill inte höra fler påhopp om saker som jag inte tycker. Jag vill inte att man lägger ord i min mun. Jag vill ha seriösa svar på varför man genomför förslag som är dåliga. Det är inte bara fråga om nystartsjobb. Instegsjobb är samma sak. Det är samma diskriminerande, subventionerade jobb för människor med utländsk bakgrund. Jag tycker att det är fel, och jag vill veta varför statsministern väljer att gång på gång genomföra den här typen av åtgärder.  (Applåder) 

Anf. 13 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! Utmaningen ligger i att man alltså är född i ett annat land där man inte från barnsben har lärt sig svenska språket. De kommer ofta från kulturer där man har kort eller ingen utbildningsbakgrund. De flyr till ett annat land, ett land som heter Sverige, därför att de upplever förtryck eller för att få ett bättre liv. Då försöker vi att med olika åtgärder hjälpa dem in i det svenska språket, hjälpa dem till högre kunskaper för att på det sättet göra dem anställbara.  För Jimmie Åkesson är allt det här diskriminering. Jag vet inte vad alternativet skulle vara. Ska vi inte låtsas om att de som kommer har en annan bakgrund, att de inte kan svenska, att de har högre trösklar? Är det ett sätt att ta hand om och se människors utmaningar? Nej, det är det inte. Det är ett sätt att försöka negligera som bygger på synsättet att de inte borde vara här. Det är därför, ursäkta Jimmie Åkesson, vi är lite kritiska till dig och ditt parti. Vi har hört det här så ofta.  Vi försöker alltså se att människor kommer från olika håll, med olika bakgrund för att hjälpa dem att komma på plats, och det fungerar, även om det tar för lång tid. Över 700 000 utrikes födda är i dag sysselsatta i Sverige.  (Applåder) 

Anf. 14 JONAS SJÖSTEDT (V) replik:

Herr talman! Man brukar säga när man sprider en oriktig bild av verkligheten att man kan göra det på olika vis. Man kan göra det genom lögn, en annan sorts lögn och genom statistik. Statsministerns anförande menar jag var ett utmärkt exempel på det sista, statistik. Han talade om den ökade sysselsättningen, men valde att inte nämna att arbetslösheten har stigit, att andelen sysselsatta har gått ned och att vi har haft en katastrofal ökning av långtidsarbetslösheten.  Låt oss överföra detta sätt att räkna på internationella jämförelser. Då har jag den dåliga nyheten att Sverige har mycket sämre utveckling av jobben än Spanien. Spanien har lyckats mycket bättre med sysselsättningen, för det är fler som jobbar i Spanien i antal människor. Det är många miljoner fler än i Sverige, fast de har 27 procents arbetslöshet och mer än varannan ung människa går arbetslös. Det är precis statsministerns sätt att räkna.  Jag skulle vilja prata om en grupp som är speciellt utsatt. Jag tror att du möter dem nästan varje vecka, mellan kl. 8 och 9 på torsdagar, när du skyndar till Rosenbad för sammanträde. Det är en grupp som känner att man inte är lika behandlad, att man inte får samma chans. Det är en grupp som har haft en katastrofal ökning av arbetslöshet, människor som kan och vill jobba men inte får chansen. Det är personer som har någon sorts funktionsnedsättning. Det kanske är den mest utsatta gruppen på svensk arbetsmarknad.  De vill och vi vill att bristande hänsyn till deras situation ska ses som diskriminering, att man ska börja bygga bort hindren. Det handlar om praktiska saker som att hissar inte finns eller att det är höga trottoarkanter. Men det finns ett hinder till för dem. Det är Moderaterna. Det är ni som inte vill ändra lagstiftningen så att bristande tillgänglighet ses som diskriminering. Det är ditt parti, Fredrik Reinfeldt, som är hindret här.  Nu har det gått 936 dagar sedan remisstiden gick ut för det här förslaget. Då frågar jag: När kommer lagen? När får vi likställdhet även för människor med funktionshinder? 

Anf. 15 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! I den delen tycker jag att det är viktigt när man bär makt och ansvar att man är klar över att reformer har prislappar och innebär stora kostnader. Ibland ligger de på det offentliga, ibland förs de över på privata arbetsgivare. Min princip brukar vara att man ska veta vad det är för typ av kostnader och vilka konsekvenser det får innan man genomför förslag. Jag menar att jag inte har den kunskapsgrunden. Jag är ganska övertygad om att det här skulle vara en stor kostnadsövervältring på privata företag. Jag vet inte om Jonas Sjöstedt har tillgång till någon annan information, men jag tycker att det är viktigt att vara seriös i den här typen av beredningar. Det är ett skäl till att vi har varit tveksamma.  Alla vill naturligtvis det goda syftet, att människor med funktionshinder också ska kunna känna tillhörighet till det svenska samhället. Jag vill säga att det är en av de grupper vi har bett Arbetsförmedlingen att jobba särskilt inriktat på, med förstärkta resurser, för att kunna hjälpa in. Vi har kunnat följa att flera av dem på det sättet har kunnat få jobb, jobb som man kan få i Sverige. I många andra länder är det faktiskt svårt att kunna få ett arbete.   Det som det till slut kokar ned i är vad det är som ger jobb. Jag presenterade i min inledning flera förslag: sänkta inkomstskatter, förbättringar av skolan, riktade åtgärder för att skapa rabatter för grupper som står en bit ifrån arbetsmarknaden, förutsättningar för att företag ska vilja stanna och växa här i Sverige.  Vad är Vänsterns svar? Vad ger jobb i Vänsterns Sverige? De högre skatter som ska tas ut på anställda som ska finansiera kraftig bidragsutbyggnad för dem som inte jobbar, drivkrafterna för jobb som ska minska, är det vägen till arbete?  Får jag sedan påpeka att jag tycker att det är viktigt att man jobbar med siffror. Även Jonas Sjöstedt ägnade sig ju åt att nu vrida runt siffror på ett sätt som vi kanske ofta gör i politiken. Man kan faktiskt beskriva verkligheten från olika utgångspunkter. Jag nämnde att vi har för många som är arbetslösa, men vi har också fler som jobbar. Sysselsättningen har vuxit. Det beror på att arbetsutbudet i Sverige växer. Det beror väldigt mycket på att utanförskapet har gått ned mycket kraftigt. Färre förtidspensioneras i Sverige i dag. Ansträngningarna för att de ska få jobb är större. Det är annorlunda än när Vänstern hade inflytande.  (Applåder) 

Anf. 16 JONAS SJÖSTEDT (V) replik:

Herr talman! Med vänsterpolitik skulle det investeras i det här landet, både offentligt och privat. Det skulle byggas bostäder. Det skulle finnas fler lärare, fler sjuksköterskor och undersköterskor. Det skulle satsas på kollektivtrafik. Men jag vill att alla ska kunna få de här jobben, även en person som har en funktionsnedsättning. I stort sett alla de personerna kan arbeta om man bygger bort hindren. Därför är det så sorgligt att höra dig säga nej i praktiken, Fredrik Reinfeldt. Ni är inte intresserade av lika rättigheter för de här människorna. Det är det som det handlar om.  Är det en astronomisk, ohanterlig summa vi talar om ekonomiskt? Vi behöver inte åka långt, Fredrik Reinfeldt. Vi kan åka till Norge. I Norge har man gjort det här, och man är på väg att göra det som vi vill göra här också, men som ditt parti säger nej till och stoppar. Vad är då skillnaden mellan Norge och Sverige? Är det att det är så mycket dyrare här än där? Nej, skillnaden är att i Norge har man en rödgrön regering. Det verkar krävas även i Sverige för att få någonting gjort på det här området. 

Anf. 17 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! Det sista var mer intressant än vad åhörarna har klart för sig. Här utlovas alltså en rödgrön regering. Det är ett besked som vi har väntat på. Denna rödgröna regering ska dessutom göra saker som nu börjar lovas. Hörde ni listan, förresten? Jätteresurser till kollektivtrafik, det ska börja investeras i Sverige. Det ska spenderas på en massa områden. Fler ska bli anställda. Vi ska få fler lärare. Mer pengar till allt!  Det är så det brukar låta. Det är så det låter i opposition. Det är så det låter när rödgröna ska presentera sin politik. Har ni hört talas om någon presskonferens, något dokument, någonting som går att räkna på, någonting som går att läsa där detta preciseras lite mer och är tydligt? Har någon hittat något papper någonstans, i någon del av riksdagen, i något litet skrymsle någonstans? Det finns inte ett enda papper. Inte ett enda papper finns som presenterar någonting av det Jonas Sjöstedt just lovade svenska folket. Inte en siffra att räkna, inte ett löfte att följa upp – det finns ingenting, bara prat och löften, tomma ord. Vi kommer att avslöja dem i valet 2014.  (Applåder) 

Anf. 18 MIKAEL DAMBERG (S):

Herr talman! Jag älskar den här tiden på året, inte bara för att vädret är vackert och Sverige är klätt i grönska utan för att den här tiden är fylld av så mycket förväntan och framtidstro. Jag ser det på mina egna barn. De ser fram emot skolavslutningen i morgon.   Extra speciellt är det kanske för de 100 000 gymnasister som firar studenten i dessa dagar. De utgör en ungdomsgeneration som bär på drömmar om framtiden. Många av dem känner att det är dags nu. De vill göra rätt för sig efter många år i skolbänken. Deras drömmar är inte särskilt högtflygande eller utopiska. Det handlar ofta om drömmen om första jobbet, den första inkomsten, den första bostaden, att flytta hemifrån och börja sitt egna fria liv.   Det som krävs är heller inga magiska formler eller avancerade konstruktioner. Nyckeln till att uppfylla ungdomarnas drömmar är en skola som ger alla chans att lyckas och fler jobb så att alla får möjlighet att visa vad de kan.   Unga människor ska jobba eller studera, inte gå arbetslösa. Jag vill bygga ett Sverige där studenterna springer ut och möter hopp och framtidstro, där det finns jobb och möjligheter. Det är vad jag vill tala om i dag, det vill säga att det finns en annan framtid för Sveriges ungdomar, att det finns ett annat vägval för vårt land, att Sverige förtjänar bättre.  (Applåder) 
Herr talman! I höst är det bara ett år kvar till valet. Då börjar valrörelsen på allvar. Svenska folket kan se fram emot nya löften och nya utfästelser från statsminister Fredrik Reinfeldt. Glöm då inte bort de tre stora vallöftena från 2006 och 2010. Ni kommer väl ihåg? Moderaterna lovade att skapa fler jobb och minska utanförskapet. Så har det inte blivit. Vi är nu uppe i 428 000 arbetslösa i vårt land.  Moderaterna lovade att förbättra skolan. Men skolresultaten har sjunkit för varje år, och skolsegregationen har ökat dramatiskt.   Moderaterna lovade till och med att minska klyftorna i Sverige. Kommer ni ihåg statsministerns sommartal 2010? Världens minsta klyftor skulle bli ännu mindre, hette det då. I dag har vi fått svart på vitt. OECD pekar ut Sverige som det land där klyftorna ökar mest i hela OECD-området. Nu blir regeringspartierna alltmer desperata och vill för allt i världen skifta fokus i debatten så att de slipper tala om resultaten av sin förda politik. Till hösten är strategin tydligen att lägga fram en stor valbudget med nya löften och nya utfästelser. Men varför ska svenska folket lita på nya vallöften när regeringen inte ens har bockat av de som gavs 2006 och de som gavs 2010? Mitt tips till statsministern är följande: Se till att uppfylla de vallöftena innan du börjar snickra på nya.  (Applåder) 
Herr talman! Om Socialdemokraterna vinner nästa val ska vi göra vad som krävs för att öka antalet människor som jobbar så att Sverige når EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det är ett mål som förpliktar och kräver hårt arbete. Vi socialdemokrater är beredda att söka allianser som krävs för att nå målet. Vi är inte rädda för tuffa prioriteringar eller obekväma beslut. Vi vågar sätta jobben först. Därför är vi framtidspartiet i svensk politik. Vårt första steg kommer att vara att stoppa långtidsarbetslösheten bland unga människor. Ingen ung människa ska gå långtidsarbetslös. Inom 90 dagar ska ungdomar få jobb eller påbörja studier eller praktik. Därför ska Sverige införa en 90-dagarsgaranti för unga.  (Applåder) 
För att uppnå målet om EU:s lägsta arbetslöshet måste fler företag ges möjlighet att växa och anställa fler. Under det senaste året har jag rest runt mycket i Sverige, besökt företag, stora och små, olika branscher. Ett har de gemensamt, nämligen att svenska företagare är engagerade, modiga och driftiga. Många brinner för sin verksamhet, och många vill expandera och nyanställa. Därför har vi socialdemokrater lagt stor kraft och energi på att utveckla vår företagarpolitik. Vi har bland annat föreslagit att staten lyfter bort företagens ansvar för den andra sjuklöneveckan. Vi har också föreslagit mer samverkan och forskning, investeringar i klimat- och innovationsprogram som skapar framtidens gröna jobb, en statlig riskkapitalfond som förser småföretag med kapital, förbättrat exportstöd så att fler företag kan sälja sina produkter på nya och växande marknader, kortare betalningstider så att små företag får betalt i tid. I dag presenterar vi ytterligare ett nytt förslag med bättre ekonomisk trygghet för nyföretagare så att fler vågar ta steget att starta eget. Vi vill se fler företag och företagare i Sverige.  Ett viktigt första steg mot ökad sysselsättning är att se till att människor kan ta de lediga jobb som faktiskt finns. En smart näringspolitik handlar därför också om att sluta rekryteringsgapet. Faktum är att uppemot 80 000 människor i Sverige är arbetslösa nästan i onödan. Med små medel, kortare kurser och riktade utbildningar, kan vi göra tiotusentals människor kvalificerade att ta de lediga jobb som finns. Ansvaret vilar tungt på de borgerliga ledamöter i Sveriges riksdag som konsekvent och gång på gång röstat ned de utbildningssatsningar som skulle kunna skapa ökad sysselsättning och växande företag.  Herr talman! Tyvärr har vi en regering som varken vill, kan eller orkar ta tag i arbetslösheten. När jag lyssnade på statsministerns anförande framkom det att han bygger sin strategi på tre steg: För det första att säga att allt inte är så dåligt och tricksa lite med statistiken. Det var väl fem sex minuter av anförandet som gick åt till det. För det andra säga att regeringen redan har vidtagit alla nödvändiga åtgärder som krävs. För det tredje att när det visar sig att verkligheten inte kan pratas bort säga att det blir värre med Socialdemokraterna.  Jag tror inte att det duger. Nu säger den moderata chefsstrategen att man inte har kommunicerat sitt budskap tillräckligt bra, att man ska åka på Sverigeturné, att man ska ha ett allianskonvent inför valet. Om Moderaterna efter sju år i regeringsställning fortfarande tror att det är fel på berättelsen och inte på politiken har regeringen större problem än den själv inser och förstår.  (Applåder) 
Herr talman! Hur ska ungdomar förverkliga sina framtidsdrömmar om de inte ens klarar skolan? Hur ska ett litet land som Sverige kunna konkurrera på världsmarknaden i framtiden när skolresultaten fortsätter att sjunka och allt fler lämnar skolan utan fullständiga betyg? Det går att vända utvecklingen i svensk skola, och vi vet att ju tidigare man sätter in pedagogiska insatser desto bättre blir skolresultaten och desto större möjligheter finns senare i livet.   Men hur kommer det sig då att de barn som i dag behöver förskolan mest är de som minst får ta del av den? Det är sannerligen märkligt att samhället i dag prioriterar att betala ut vårdnadsbidrag för att dessa barn inte ska gå i förskolan. Jag vill att alla barn ska ha rätt till en bra förskola. Så förbättrar vi barnens språkutveckling, så stärker vi barnen inför framtiden och så ser vi till att fler kvinnor får jobb och egen försörjning.   Vi vet i dag att det enskilt viktigaste för skolresultaten är att eleverna möter en riktigt bra lärare. Därför vill vi socialdemokrater investera i kompetensutveckling, vi vill satsa på bättre karriärvägar och vi vill öronmärka pengar för rektorernas pedagogiska uppdrag. Forskning visar dessutom att små barn gynnas av små klasser. Därför vill vi anställa 4 000 fler lärare i lågstadiet så att vi kan minska de största klasserna. Socialdemokraterna har lagt fram en mängd förslag för att vända den negativa utvecklingen i skolan. På skolområdet har vi, kort sagt, gjort vår hemläxa. Vi har visat i handling att vi är beredda att göra upp över blockgränsen när det behövs för att skapa förändring och långsiktighet. Vi är nu motorn också i svensk skolpolitik. Vi fortsätter framåt och drar regeringen bakom oss.  (Applåder) 
Herr talman! Vi socialdemokrater har bestämt oss. Vi prioriterar jobben och skolan. Vi har satt upp ett tydligt framtidsmål för Sverige. År 2020 ska Sverige ha lägst arbetslöshet i EU.  Herr talman! Jag vänder mig nu till statsministern. Du har regerat Sverige i sju år. Din politik har prövats i högkonjunktur och lågkonjunktur. När 428 000 människor går arbetslösa är det uppenbart att er politik inte leder till fler jobb. Jag har här en lista som jag tänker överlämna till dig. Det är en lista med ett tjugotal förslag för fler jobb i Sverige. Det är förslag som din regering får igenom i riksdagen i morgon dag om ni lägger dem på riksdagens bord. Vad väntar du på, Fredrik Reinfeldt?  (Applåder) 

Anf. 19 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! Det är viktigt med siffror, som sagt. Sedan regeringen tillträdde 2006 är mer än 200 000 fler sysselsatta. Över 200 000 färre är i utanförskap. Den väldigt stora förändringen har framför allt kommit när det gäller gruppen som lever på sjuk- och aktivitetsersättning, dem vi förr kallade förtidspensionärer. När jag tillträdde som statsminister 2006 hade Sverige 555 000 förtidspensionärer. Nu är antalet nere i strax över 370 000. Vi har 60 000 färre som är långvarigt sjukskrivna.  Vad är det som har hänt? Ja, det som var socialdemokratins sätt att lösa arbetslösheten, att förtidspensionera bort en stor del av arbetskraften, är nu någonting som vi använder i mycket liten utsträckning. I stället har vi fört människor närmare arbetsmarknaden. Men det är oftast en stor prövning. Det gör att man med längre sjukdomshistorik och längre utanförskap nu försöker få arbete, och för detta ökar vi våra ansträngningar och förändrar vårt sätt att arbeta i Arbetsförmedlingen.  Socialdemokratin tänker vända tillbaka, ta bort tidsgränserna, förändra sjukförsäkringsreformen. Svaret kommer återigen att bli: Förtidspensionera bort alla som inte fungerar på svensk arbetsmarknad! Det är ett vägval Sverige ska göra.  Jag har läst de OECD-rapporter som Mikael Damberg hänvisar till. Det konstateras visst att Sverige och Danmark i huvudrapporten har de minsta inkomstklyftorna i den utvecklade världen om man tar hänsyn till tillgång till skattefinansierad välfärd. Det är riktigt att man i den senaste uppdaterade rapporten, där man tar in året 2008, säger att Sverige har en avvikande utveckling.  Men vet Mikael Damberg varför? Det är därför att disponibelinkomsterna brett sjunker i de flesta OECD-länder, med ett väldigt utstående, tydligt undantag: Sverige. Kraftigt ökade reallöner, starkare än i Tyskland, för busschaufförer, metallarbetare och sjuksköterskor, som har fått det bättre – det är det Mikael Damberg pekar finger åt. Det har alltså gått bättre för vanligt folk i låga och normala inkomstlägen. Det är det socialdemokratin tycker är problemet.  Kan man mer åskådliggöra hur skillnaderna ser ut i svensk politik?  (Applåder) 

Anf. 20 MIKAEL DAMBERG (S) replik:

Herr talman! Det känns som att statsministern är lite desperat. Han ägnade över hälften av sitt anförande åt att försöka förklara statistiken och verkligheten: Arbetslösheten är inte så hög, är inte ett så stort problem i Sverige. Nu ägnar han två tredjedelar av den tid då han kan ställa frågor till mig åt att fortsätta den argumentationen, att arbetslösheten nog inte är så farlig.  Då frångår han det faktum att arbetslösheten stiger i Sverige, att den är högre än när statsministern tillträdde. Han lovade svenska folket att han skulle bekämpa arbetslösheten. Den är fortfarande högre än när han blev vald för snart sju år sedan. Vi ser också att långtidsarbetslösheten ökar.  Jag pekade i mitt anförande och i min replik förra gången på att 45 000 unga människor har gått arbetslösa mer än sex månader. Det är sedan förra året en ökning med 7 000 personer till. Insatser kan göras här och nu för att hjälpa dessa unga människor att få ett jobb, en praktikplats eller en studieplats.  Men regeringen har valt en annan väg. I varje prioritering som regeringen har gjort har man valt en skattesänkning. Tyvärr har de skattesänkningarna inte gett de resultat regeringen hoppades på. Det är det som gör regeringen lite desperat, för man trodde ju att skattesänkningarna skulle klara jobben, skulle klara utanförskapet, skulle klara framtiden.  Nu visar OECD att skattesänkningarna inte har klarat jobben. Men de har skapat någonting annat: den största ökningen i ojämlikhet i något OECD-land. Och kurvan sticker i väg just de år när Alliansen har fått makten. Det är statsministern nu väldigt nöjd med.  Är han verkligen nöjd med att de som har det sämst i samhället är de som tappar mest, att OECD säger att får den här politiken fortsätta kommer Sverige inte längre att tillhöra den skara länder som har jämlikhet som ett symbolvärde och någonting som vi är stolta över? Det berömmer sig statsministern för.  Inga fler jobb men ökad orättvisa – det är resultatet av regeringens politik.  (Applåder) 

Anf. 21 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! Mikael Damberg tänker gå en match om vem som är bäst på att läsa rapporter och underlag. Det välkomnar jag.  Låt mig då konstatera än en gång att det OECD pekar på är de kraftiga reallöneökningarna och disponibelinkomsterna som har förstärkts. Det syns också i nationalräkenskaperna. Finanspolitiska rådet har också utvärderat detta med Gini-koefficenten, som är den koefficient med vilken vi mäter inkomstskillnader, och den har i princip legat ganska still sedan makttillträdet 2006. De stora ökningarna kom under Göran Perssons år vid makten.  Det fanns en väldigt intressant formulering i Mikael Dambergs anförande, om ni hörde den. Helt plötsligt slog han fast: Socialdemokraterna vinner valet. Får jag bara fråga: Vad betyder det? När vinner Socialdemokraterna valet? Är det vid 30 procent, 32, 34 eller 35,8? När deklareras segern? Och sedan när kan man styra Sverige med en tredjedel av rösterna? Eller har Mikael Damberg tänkt sig att lova fram en egen majoritet?  Här lovas 90-dagarsgarantier och en massa saker som ska genomföras av ett parti som alltså tänker ta makten själv. Ni andra som finns här är bara statister, och ni ska få rösta på deras förslag. Det är alltså svaret.  (Applåder) 

Anf. 22 MIKAEL DAMBERG (S) replik:

Herr talman! Det är nästan lite modigt av statsministern att försöka göra en tolkning av OECD-studien som visar att jämlikheten på något sätt nog har ökat i Sverige, trots att OECD pekar på att jämlikheten minskar mest i Sverige av alla undersökta länder.  Men jag förstår att han försöker sig på det tricket, eftersom han sade 2010 att världens mest jämlika land skulle minska klyftorna ännu mer. Det blir lite problem med det vallöftet om rapporter från OECD visar att Sverige är det land där klyftorna har ökat mest och dessutom att den politik som skulle skapa fler jobb och minskad arbetslöshet inte har fungerat utan bara har skapat ökade klyftor.  Då förstår jag att statsministern även i denna fråga känner att han måste rätta OECD, att OECD nog inte riktigt har rätt när de säger att ojämlikheten ökar mest i Sverige. Den matchen får väl statsministern ta med OECD.  Men bilden är ganska tydlig att regeringens politik har skapat ökade klyftor i Sverige, och det är ett ytterligare vallöfte som regeringen inte har uppfyllt.  (Applåder) 

Anf. 23 ÅSA ROMSON (MP) replik:

Herr talman! Tack, Mikael Damberg, även för ditt engagerade anförande!  Konstitutionsutskottet hade nu i vår under detta riksdagsår en ganska gedigen granskning där man tittade på den så kallade Saudiaffären, där Sverige har hjälpt Saudiarabien att bygga en avancerad vapenfabrik. Man pekade då på ganska många problem som regeringen har haft i arbetet med det avtal som inleddes redan under den socialdemokratiska regeringsperioden tidigare. Ni socialdemokrater hörde till de starka kritikerna i granskningen kring hanteringen av denna affär och hjälpen med den avancerade vapenfabriken.  Det svävas ibland på målet om Saudiarabien är en bra affärspartner i fråga om det är en verklig diktatur. Det kanske till och med är en av de värsta diktaturerna. Det har åtminstone din egen utrikespolitiska talesperson Urban Ahlin pekat på.  Min fråga till dig, Mikael Damberg, bygger på vilken analys Socialdemokraterna gör av de problem som dessa avtal har inneburit för Sverige och för Sveriges anseende i världen som en stat som håller på etiska principer och håller på att det internationella samarbetet gör skillnad mellan en good guy och en bad guy. Då undrar jag hur du ser det. Är det rimligt att Sverige fortsätter att ha ett militärt samarbete med en av världens värsta diktaturer, Saudiarabien? 

Anf. 24 MIKAEL DAMBERG (S) replik:

Herr talman! Tack för en angelägen fråga, eftersom den granskning vi har haft i KU är viktig på grund av alla turer kring Saudiaffären. Jag tycker att det var bra att KU valde att pricka regeringen för det sätt som man har skött frågan på, för papperspåsar med pengar, konstiga bulvanföretag med mera hör inte hemma i den svenska demokratin.  Men det finns också anledning för oss att vara självkritiska. Det har både Stefan Löfven och andra i mitt parti varit. Vi har varit tydliga med att det MOU som tecknades med Saudiarabien gick för långt. Det är inte så vi ska teckna sådana samarbetsavtal i framtiden. Vi har under en lång rad år – vi är väldigt glada över att riksdagen har ställt sig bakom det – velat ha en översyn av just lagstiftningen kring export av vapen. Vi tycker att vi måste göra det svårare att exportera vapen till diktaturer och se över möjligheterna att nu få in ett demokratikriterium till exempel när det handlar om vapenexportlagstiftning.  Det är ett viktigt steg som vi tar, som vi måste lära oss inte bara av Saudiarabienaffären utan av tidigare erfarenheter, att vi ska ha en stram vapenexportlagstiftning som gör att vi prövar varje enskilt fall och ser till att det blir mycket svårare att exportera vapen till icke-demokratier. Det är ett viktigt besked från oss.  För oss socialdemokrater är det viktigt med försvar av Sverige. Då är det också viktigt att vi kan dela kostnader för utveckling av nya vapensystem med andra länder. Därför måste vi i viss mån ha export av vapen till länder som uppträder bra och som vi har ett säkerhetspolitiskt intresse av att samarbeta med.  Inriktningen är dock tydlig, och vi har lärt oss en del av de misstag som begicks under Saudiaffären. Det står tydligt och klart att vi måste ändra lagstiftningen och att vi måste tänka till och inte teckna sådana avtal i framtiden. 

Anf. 25 Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) replik:

Herr talman! Läraryrket är Sveriges viktigaste yrke, åtminstone om vi ska satsa på framtiden i detta land. Därför är det bekymmersamt med några uttalanden som har gjorts den senaste tiden av Stefan Löfven och Ibrahim Baylan.  En av de viktigaste reformer regeringen gör för att lyfta läraryrket är den så kallade karriärreformen. Den är unik och strider till och med mot den svenska modellen. Staten går in med öronmärkta pengar. Utan löneförhandling går man in och höjer lärarna för skickliga lärare. Det handlar om kraftiga lönelyft. Jag erkänner att det strider mot den svenska modellen. Det är som sagt unikt, och det beror på att läraryrket är strategiskt viktigt.  Stefan Löfven fick i tidningen Expressens partiledarintervju frågor om denna reform. En fråga löd: Tycker du att lärarna ska ha högre lön? Löfven svarade: Det är svårt att uttala sig om.  Regeringen svarar ja på denna fråga.  Sedan säger Löfven något om karriärreformen: Löner ska sättas i förhandling. Politiker ska inte sätta om löner.  Men det är precis det vi gör med karriärreformen. Vi sätter om lönerna från politiskt håll utan förhandling.  Detta har skapat en stor oro i svenska lärarkåren. Ska lönelyften på 5 000 och 10 000 kronor per månad som lärarna får dras tillbaka om ni vinner valet?  Baylan fick i går frågan i Dagens Nyheter och svarade: Jag vill inte spekulera i vad som händer efter valet. Det går inte att säga i dag att allt ska behållas som det är.  Nej, inte allt, men nu handlar frågan om just de höjda lönerna, och det går inte att säga att de ska behållas.  Många lärare är oroliga för att finansieringen av de lönelyft de får kommer att dras tillbaka. Det är detta Stefan Löfven säger.  Jag ger dig chansen, Mikael Damberg. Ta avstånd från Stefan Löfven och anslut dig i stället till regeringens linje att lärarlönerna i Sverige måste höjas.  (Applåder) 

Anf. 26 MIKAEL DAMBERG (S) replik:

Herr talman! Hur är det man säger? Ibland läser man Bibeln …  Det är tydligt att Stefan Löfven tycker om den svenska modellen. Det är ingen tvekan om det. Det är avtal som gäller på svensk arbetsmarknad, och man förhandlar mellan parterna på svensk arbetsmarknad.   Det är dock lika tydligt att vi står bakom karriärtjänsterna. Det vet Jan Björklund om han har läst vår budgetmotion och allt det vi har föreslagit i Sveriges riksdag. Vi utökar dem till och med utöver regeringens förslag, för vi tycker att regeringen har missat vissa delar.  Till exempel ska karriärtjänsterna också innefatta de lärare som väljer att jobba på skolor med tuffast utmaningar. Det finns en poäng i att karriärreformen också leder till att lärare vill jobba på de skolor som har tuffast utmaningar – detta för att utjämna förutsättningarna i skolsystemet och utveckla det. Vi lägger alltså mer pengar på denna reform än vad regeringen gör.  Då hårdrar man det verkligen. Säger man att man står för en svensk modell måste man givetvis kunna ge pengar till skolsystemet från statens budget. Det ger förutsättningar för bättre läraravtal, bättre lärarlöner och minskade klasstorlekar när vi väljer att satsa på det i skolan.  Avtalsförhandlingarna sköter dock parterna. Jag hoppas att också regeringen står bakom att vi har en svensk modell där parterna sätter lönerna. Annars är det ett nytt besked från vice statsministern, och jag tror att statsministern vore intresserad av att höra om vice statsministern vill byta system för hur vi sätter löner i Sverige.  När vi ändå talar om statens ansvar för lärarna, kan då Jan Björklund ge ett tydligt besked om att det inte blir statliga besparingar på gymnasieskolan nästa år på 1,4 miljarder kronor? Det motsvarar 2 600 färre lärartjänster i gymnasieskolan. Året efter har ni dessutom statliga besparingar på gymnasieskolan på 1,9 miljarder kronor.  Kan vi få beskedet av skolministern i dag att dessa besparingar försvinner? Vi behöver utveckla svensk skola, inte spara in på den.  (Applåder) 

Anf. 27 Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) replik:

Herr talman! På den senare frågan har jag svarat att vi återkommer med besked i budgetpropositionen. Det är så det fungerar. Där lägger vi förslag om hur ekonomin för nästa år ska gestaltas. Det är ett beslut som riksdagen tidigare har tagit och som vi nu ser över med Sveriges Kommuner och Landsting. Vi återkommer som sagt i denna fråga.  Mikael Dambergs besked är intressant, för det går stick i stäv med det partiledaren svarar i Expressen på en rak och konkret fråga. Det går till och med att gå in och lyssna på ljudfilen på Expressens webbsida och höra vad han har sagt.  Politiker ska inte sätta om lönerna, säger han, och han kan inte svara på om han anser att lönerna ska öka. Detta är sanningen.  Jag har kallat de rödgröna partierna till en överläggning den 20 juni. Det är torsdag i nästa vecka och alltså ganska snart, för jag vill klara ut denna fråga. Ni måste ge besked. Står ni bakom karriärreformen eller inte?  Du kallar dig för motorn i svensk utbildningspolitik, Mikael Damberg. Du får kalla dig vad du vill, men just nu skapar ni en stor osäkerhet i svensk lärarkår om hur ni ser på lärarna och deras prestationer.  Lärarlönerna måste höjas. Läraryrket är Sveriges viktigaste yrke. Ni har möjlighet att ge besked på överläggningen den 20 juni.  (Applåder) 

Anf. 28 MIKAEL DAMBERG (S) replik:

Herr talman! Jag ska inte ge mig in i en retorisk tävling med skolministern i denna fråga. Jag konstaterar att vi har lagt mer pengar på karriärreformen än vad regeringen har gjort. Vi lägger dessutom 500 miljoner kronor årligen på ökad kompetensutveckling för lärarna – något som Jan Björklund säkert skulle vinkla till att vi lägger oss i avtalsförhandlingen och löneutvecklingen för Sveriges lärare. Om staten med 500 miljoner kronor tar över kommunernas ansvar för kompetensutveckling av sin personal påverkar det ju på något sätt lönebildningen.  Vi tänker fortsätta investera i svensk skola. Vi står bakom karriärreformen, och vi utökar den för att se till att de bästa lärarna också vill jobba på skolor med tuffast utmaningar.  Skolministern vill i dag i kammaren ha besked av mig, men han kan inte ge besked om de besparingar på 1,4 miljarder som drabbar gymnasieskolan och lärarna i gymnasieskolan från nästa gäller eller om de 1,9 miljarderna i besparingar 2015 står fast. Det är ett oroväckande besked till Sveriges lärare.  (Applåder)