PE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN"> stora ansikte klockor för män Endre ADY eeizvink

Endre ADY stora ansikte klockor för män

ÉSZAK

MAGYAROK

MŰHELY

EGYEBEK

1264394
Ma
Tegnap
A héten
Múlt héten
Ebben a hónapban
Múlt hónapban
Összesen
327
881
1208
1259235
16430
20553
1264394

eeizvink. هوبلوت لافيراري
Te IP-címed: 185.68.180.137
2017-10-24 16:56
Visitors Counter

Endre ADY

2012. július 08. vasárnap, 16:07
Írta: Tony Szöllősi

 

Skrev och sammanställde: Tony SZÖLLŐSI

 

 

Endre ADY

 

 

Född 22 november i Érmindszent, Kungariket Ungern, död 27 januari 1919 i Budapest, var en av Ungerns mest betydande skalder. Han är känd som symbolismens företrädare i den ungerska litteraturen och hade sitt litterära genombrott efter resor till Paris.

Under åren 1896-1904 var han journalist i Nagyvárad (tyska: Grosswardein ; idag: Oradea) och efter 1904 bodde han i Paris och Budapest. Under inflytande av Paul Verlaine och de övriga franske dekadenterna eller symbolisterna utvecklade sig Ady tidigt till Ungerns främsta yngre lyriker och fick många efterföljare.

 

„Symbolist, den moderna ungerska lyrikens gestalt. Han började som journalist och representerada en stark radikalism riktad mot det socialt efterblivna ungerska samhället. Efter en dekadent fin de siècle-period finner han sin egen ton och når sin poetiska mognad i Paris under ett ytligt intryck av den franska symbolismen. Hans år 1906 utgivna diktsamling Új versek (Nya dikter) betydde en revolution i ungerska litterära kretsar, vilka delade sig i två skarpt motsatta lägger efter hans uppträdande: i konservativa akademiska och i Adys anhängare, modernisterna, som samlade sig kring tidskriften Nyugat (Västern). Adys diktning betyder nya toner i ungersk litteratur, och den omspänner stora motsättningar. Han är vitalist, och den sensuella kärlekens och den allsmäktiga kapitalismens symboler, blodet och guldet, stå i medelpunkten för dessa dikter, som med sin öppenhet och uppriktighet chockerade den borgerliga opinionen. Denna vitalism omfattar som motpol döden, i början med lätt dekadent fraternisering,sedan med en ångest som djupnar alltmer mot kosmiska perspektiv. Emit denna livslyrik står en sällsynt djup gudslyrik, som omfattar både ateism och en innerlig religiös mystik. Ady är även nyskapare på språkets och versens område. Hans utväckling, parallellt med en allt svårare blodsjukdom, går mot en majestätisk, mystisk transcendentalism; färgerna blir blekare, formen enklare, och tanken kommer att stå i centrum i stället för bilden. Hans inställning blir mera apokalyptisk under världskriget; sociala problem träda fram, och han blir kollektivets profet och förbrereder revolutionen, under vilken han dör desillusionerad och kroppsligen ruinerad. Kampen om Ady pågår fortfarande, men hans anseende som den ungerska litteraturens störste lyriker vid sidan av Petőfi befestas alltmera.” [1944]

Cálmán de Pándy (1908-1988)

 

Bland hans talrika diktsamlingar kan särskilt nämnas Versek (Verser; 1898), Új versek (Nya verser; 1906), Vér és arany (Blod och guld; 1908), Az Illés szekerén (På Elias’ vagn; 1909) och Szeretném ha szeretnének (Ack, jag skulle önska, att man tyckte om mig; 1910). Ady var även prosaförfattare. 

 

Ady bibliografi utgivet på svenska

 

5 dikter finns med i antologin Ungersk lyrik, utgiven i Stockholm: Ungerska sällskapet, 1922. Samlad och försedd med inledning av Béla Leffler (1887-1936)

7 dikter finns med i antologin Ungersk dikt, utgiven i Stockholm: 1944. Svensk tolkning av Cálmán de Pándy och Hans-Eric Stenborg.

5 dikter finns med i Endre Ady 1877-1977 ; Stockholm: Ungerska ambassadens pressavdelning, 1977.

1 dikt finns med i tidningen Ungrare i Norden (Stockholm: 1977),Årgång 4. Nr 5. 1977.  

3 dikt finns med i tidningen Ungrare i Norden (Stockholm: 1977),Årgång 4. Nr 6. 1977.  

Jag är på nya vatten,i urval och översättning av Ildikó Márky och Gunnar D. Hansson. Göteborg: 1978. 

 

Om författaren

 

Endre Ady 1877-1977; Stockholm: Ungerska ambassadens pressavdelning, 1977.

CSATLÓS, János: Endre Ady  = Lyrikvännen 24(1977)6

HANSSON, Gunnar D.: Revolutionens stormfågel, en presentation av Endre Ady. = Ord & bild 87(1978)4   

 

 

 

FRÅN ÅDERN TILL OCEANEN

 


Az értől az óceáning

 

Ådern är stor, sömning, konstig dike,

Där dyvatten, kärrgräs och säv bor,

Men Krasna, Samos, Tisa, Donau,

De till Oceanen bär dess skumm.

 

Om den ungerska högheten faller över mig,

Om hundra förbannelser håller mitt blod,

Om tusen grävlingar bygger upp hinder,

Jag når till Oceanen ändå.

 

Jag vill, ty detta är ett melankoliskt vågspel,

Jag vill, ty detta är väldens underverk:

Någon från Ådern börjar gå

Och springer in i denna heliga, stora Ocean.

 

Tolkning av Gabriella Pálvölgyi och Anton Szöllősi (1977)

           = Tidningen Ungrare i Norden (Stockholm: 1977), Årgång 4. Nr 6. 1977. – s. 3. 

 

 

AZ ÉRTŐL AZ ÓCEÁNING

 

 

Az Ér nagy, álmos, furcsa árok,

Pocsolyás víz, sás, káka lakják.

De a Krasza, Szamos, Tisza, Duna

Óceánig hordják a habját.

 

S ha rám dől a szittya magasság,

Ha száz átok fogja vérem,

Ha gátat túr föl ezer vakond,

Az Óceánt mégis elérem.

 

Akarom, mert ez bús merészség,

Akarom, mert világ csodája:

Valaki az Értől indul el

S befut a szent, nagy Óceánba. 

 

 

 

JAG VILL ATT NI SE KLART

 


Akarom: tisztán lássatok

 

Jag vill att ni älskar mig.

Min merit kanske liten:

Jag vill att ni älskar mig.

 

Idag är jag bättre än andra,

I morgon min merit kan ha krympt,

Idag är jag bättre än andra.

 

I övermorgon kommer kanske en annan,

Idag är jag bäst,

I övermorgon kommer kanske en annan.

 

Jag kan ej vänta, jag kan ej vänta.

Jag kan ej vänta, för jag hastar.

Jag kan ej vänta, jag kan ej vänta.

 

Jag vill att ni älskar mig,

Jag vill att ni ser klart,

Jag vill att ni älskar mig.

 

Tolkning av Gabriella Pálvölgyi och Anton Szöllősi (1977)

= Ungrare i Norden (Stockholm: 1977), Årgång 4. Nr 6. 1977. – s. 5. 

 

 

AKAROM: TISZTÁN LÁSSÁTOK 

 

 

Akarom, hogy szeressetek.

Az érdem talán kevés:

Akarom, hogy szeressetek.

 

Ma: bárkinél külömb vagyok,

Holnap: törpülhet érdemem,

Ma bárkinél külömb vagyok.

 

Holnapután: más jön talán,

Ma: én vagyok a legkülömb,

Holnapután: más jön talán.

 

Nem várhatok, nem várhatok.

Nem várhatok, mert sietek.

Nem várhatok, nem várhatok.

 

Akarom, hogy szeressetek,

Akarom, tisztán lássatok,

Akarom, hogy szeressetek. 

 

 

 

 

DET SISTE LEENDET


Az utolsó mosoly

 

Oh, jag levde mycket fult,

Oh, jag levde mycket fult:

Vilken vacker död jag blir,

Vilken vacker död jag blir.

 

Mitt satyr-ansikte förskönas,

Mitt satyr-ansikte förskönas,

Ett leende blir på mina läppar,

Ett leende blir på mina läppar.

 

I mina glasartade, stora ögon,

I mina glasartade, stora ögon:

Någon inne blänker,

Någon inne blänker.

 

Mitt leende, kalla läppar,

Mitt leende, kalla läppar:

Tackar din kyss,

Tackar din kyss.

 

Tolkning av Gabriella Pálvölgyi och Anton Szöllősi(1977)

= Ungrare i Norden (Stockholm: 1977), Årgång 4. Nr 6. 1977. – s. 4. 

 

 

AZ UTOLSÓ MOSOLY

 

 

Óh, nagyon csúnyán éltem,
Óh, nagyon csúnyán éltem:
Milyen szép halott leszek,
Milyen szép halott leszek.

 

Megszépül szatir-arcom,
Megszépül szatir-arcom:
Mosoly lesz az ajkamon,
Mosoly lesz az ajkamon.

 

Üveges, nagy szememben,
Üveges, nagy szememben
Valaki benne ragyog,
Valaki benne ragyog.

 

Mosolyos, hideg ajkam,
Mosolyos, hideg ajkam:
Köszöni a csókodat,
Köszöni a csókodat.

 

 

 

I ELIASVAGNEN


Az Illés szekerén

 

Dem som Herren älskar och slår

för han bort i eld likt Elias,

ger dem hjärtan av hastig glöd,

vagnen av flammor, som för dem.

 

Elias folk emot himlen styr,

där vintern ej viker, de hålla.

Snön som dammoln kring hjulen yr,

då Himalayas ishöjd de hinna.

 

Hemlösa mellan himmel och jord,

jagas de utav ödets vind.

Mot lockande onda idoler

Ilar Elias eldvagn.

 

Deras hjärta är glöd, deras hjärna is.

Jorden beler dem som dårar.

Men Solen lyser på deras stig

i kristaller likt frusna tårar.

 

Tolkning av Sigrid Elmblad(1860-1926)

 

Publicerad:

Ungersk lyrik.Stockholm: Ungerska sällskapet, 1922.

Tidningen Ungrare i Norden (Stockholm: 1977), Årgång 4. Nr 5. 1977. – s. 3. 

 

 

 AZ ILLÉS SZEKERÉN

 

Az Úr Illésként elviszi mind,
Kiket nagyon sújt és szeret:
Tüzes, gyors szíveket ad nekik,
Ezek a tüzes szekerek.

 

Az Illés-nép Ég felé rohan
S megáll ott, hol a tél örök,
A Himaláják jégcsúcsain
Porzik szekerük és zörög.

 

Ég s Föld között, bús-hazátlanul
Hajtja őket a Sors szele.
Gonosz, hűvös szépségek felé
Száguld az Illés szekere.

 

Szivük izzik, agyuk jégcsapos,
A Föld reájuk fölkacag
S jég-útjukat szánva szórja be
Hideg gyémántporral a Nap.

1908 

 

 

Att gråta, gråta, gråta…

 


Sírni, sírni, sírni

 

Då alla klockor midnatt klämta

att vänta dem, som kistan hämta.

 

Att icke lyfta kistans hölje,

att ringa för dess sorgna följe.

 

Att under silverhimmel hänga

upp svarta dok. Med korset svänga.

 

I silver skrudad framåt vackla,

halvt kvävd av röken från en fackla.

 

Mot skuggor, vilka väsa, kvida,

med dämpad psalmsång söka strida.

 

Att tåga över öppna gravar

Med dyster präst och stumma slavar.

 

Att smyga bort i fruktan, sakta,

för att en okänd död betrakta.

 

Att i vidskeplig månnatt frysa,

i rökelse tungt flämta, rysa.

 

Slå sig för bröstet, broar bränna,

liksom besatt. På knä bekänna.               

 

Att ångra, känna hjärtat brista,

att bikta tryckt intill en kista.

 

Att döden nära ej förlåta,

att gråta, gråta, gråta, gråta.

 

Svensk tolkning av Cálmán de Pándy och Hans-Eric Stenborg

 

Publicerad:

Ungersk dikti svensk tolkning / av Cálmán Pándy och Hans-Eric Stenborg.

Stockholm: Ungerska Institutet, 1944. 

 

 

SÍRNI, SÍRNI, SÍRNI

 

 

Várni, ha éjfélt üt az óra,
Egy közeledő koporsóra.

 

Nem kérdezni, hogy kit temetnek,
Csengettyűzni a gyász-menetnek.

 

Ezüst sátrak, fekete leplek
Alatt lóbálni egy keresztet.

 

Állni gyászban, súlyos ezüstben,
Fuldokolni a fáklyafüstben.

 

Zörgő árnyakkal harcra kelni,
Fojtott zsolozsmát énekelni.

 

Hallgatni orgonák búgását,
Síri harangok mély zúgását.

 

Lépni mély, tárt sírokon által
Komor pappal, néma szolgákkal.

 

Remegve, bújva, lesve, lopva
Nézni egy idegen halottra.

 

Fázni holdas, babonás éjen
Tömjén-árban, lihegve mélyen.

 

Tagadni multat, mellet verve,
Megbabonázva, térdepelve.

 

Megbánni mindent. Törve, gyónva
Borulni rá egy koporsóra.

 

Testamentumot, szörnyüt, írni
És sírni, sírni, sírni, sírni. 

 

 

 

 

Tack för att ni kom!  Kommentera gärna!

 

Kontakta oss >   Ez az e-mail-cím a szpemrobotok elleni védelem alatt áll. Megtekintéséhez engedélyeznie kell a JavaScript használatát. 

Tack för besöket, välkommen åter!

 

www.ungerska.se

 

 

 

 


stora ansikte klockor för män

faire seamaster Omega
copia breitling
hublot grande ceramica in acciaio inox
sølv ure til mænd
breitling ser priserne

10 i topp: Filmer 2010

29 juli, 2014 16 kommentarer

2010Kan sommaren bli hetare? Ja, det kan den! Det är nämligen dags för en ny årsbästalista. Kanske inte en lisa för din överhettade sommarsjäl, men en lista i alla fall. Min filmspanarvän, storviltjägaren Henke har efterlyst listor för år 2010 för att få bästa möjliga underlag när den ultimata årslistan för det året ska sammanställas. Eftersom jag börjat få lite smak för att göra såna här listor så ställer jag givetvis upp. En generell notering om 2010 är att jämfört med den förra listan jag gjorde, för 2008, så var det den här gången lättare att hitta riktigt bra filmer att välja bland. Då, som vanligt, kör vi…

****

10. Snabba Cash
Snabba Cash
Givetvis måste Snabba Cash vara med på listan. Jag hade läst boken. Jag såg filmen. Jag var nöjd. Det är nervigt och psykologiskt. Alla tänker på pengar och sig själva – man kan inte lita på nån – och alla brottas med tankar om vad som är det rätta att göra. Och så är Fares Fares med.

9. Armadillo
Armadillo
Att en dokumentär hamnar på en årsbästalista är inte vanligt för min del även om det har hänt förut (Man on Wire). Efter att ha sett dokumentärer brukar jag oftast konstatera ”helt ok film om ett intressant ämne” men mer än så brukar det inte bli. Armadillo är faktiskt en av de bästa dokumentärer jag har sett. Som Jarhead fast på riktigt. Den förtjänar sin niondeplats.

8. The Fighter
The Fighter
Christian Bale går all-in i sin roll (som vanligt), Marky Mark är snäll, Amy Adams och Melissa Leo (från bl a Frozen River) tävlar om att vara mest white trashig. Och Hoyte Van Hoytema fotar. Oslagbart.

7. The King’s Speech
The King's Speech
Har inte The King’s Speech fått en del smisk efter att den vann sin Oscar? Själv tokgillade jag den när jag såg den på bio. Filmens dialog, stammande eller ej, var en ren njutning för mig. Skulle The Social Network vunnit Oscarn? Inte om du frågar mig.

6. The Ghost Writer
The Ghost Writer
En film som liknar The King’s Speech till viss del. Det är en sån där enkel film som bara puttrar på men som jag hela tiden njuter av. En lätt flytande och mysig konspirationsthriller med en som vanligt barnsligt charmig Ewan McGregor. Regi: Roman Polanski!

5. I Saw the Devil
I Saw the Devil
En störande film. En film att bli störd av. En störd film. Den obligatoriska koreanska crazy humorn lyser med sin frånvaro. Det gör däremot inte det extrema våldet och den genommörka handlingen.

4. Hämnden
Hämnden
Jag tror faktiskt det här kan ha varit den första (och enda) filmen som jag sett av Susanne Bier. En stark film med starka känslor och stora ämnen. Ja, Mikael Persbrandt är med.

3. True Grit
True Grit
True Grit är en ganska härlig Coen-film. Det är underhållande hela tiden och välgjort rent tekniskt (inget annat att vänta från bröderna). Filmen är matinémysig, rolig, och mot slutet riktigt spännande. Plötsligt, mitt i all mysighet, fick vi oss även lite trevligt ultravåld till livs. Skön comeback för bröderna efter debaclet Burn After Reading.

2. Incendies
Incendies
Det blir inte mer filmmagi, mer välgjort, mer gripande än så här (well, kanske på plats nummer ett då, ehe…). Jag satt klistrad från första till sista minuten. På svenska fick filmen heta Nawals hemlighet.

1. Black Swan
Black Swan
Darren Aronofsky igen! 2008 var det The Wrestler, nu Black Swan, en The Wrestler fast i balettvärlden och båda avslutas med ett hopp. Black Swan en suverän psykologisk thriller.

****

Den här gången fanns det alltså väldigt många filmer som var värda ett hedersomnämnande: Senna, The Social Network, Meek’s Cutoff, The Yellow Sea, The Next Three Days, The Trip, Bibliothèque Pascal, Inception, Bedevilled, 127 Hours är de som var närmast att hamna på listan.

Vilka filmer har jag inte hunnit se som jag kanske ville se? Never Let Me Go, Blue Valentine, Let Me In, Insidious, How to Train Your Dragon är några.

Hoppa nu vidare till fler listor hos några av filmspanarna för att få deras syn på filmåret 2010: Rörliga bilder och tryckta ord, Fripps filmrevyer, Fiffis filmtajm, Filmitch och Movies – Noir. Jag ska i alla fall hoppa in hos dem för att kolla hur många överlapp det blir…

Spread the word:

Gilla

Gilla Laddar...

Filed under 10 i topp, Best of, Film, Listor Tagged with 2010, Armadillo, Best of 2010, Black Swan, Hämnden, I Saw the Devil, Incendies, Nawals hemlighet, Snabba Cash, The Fighter, The Ghost Writer, The King's Speech, True Grit

10 i topp: Filmer 2008

2 juli, 2014 33 kommentarer

2008Dags för en ny årsbästalista! Den här gången är det 2008 som ska avhandlas. En sak jag noterade när jag tittade igenom mina toppfilmer från detta år var att det handlade om en lite tunnare skara jämfört med t ex 2009, ett år som jag skrev om för nån månad sen. Den gången hade jag inte några problem med att få ihop en topp-10-lista. Den här gången var det lite svårare. Jag försökte även se några filmer som jag tidigare missat för att se om jag kunde hitta en ny favorit. Nu vet jag att mina listmakarkompisar bland filmspanarna tycker att 2008 är ett toppenår så det kanske bara är jag. Men, men, då kör vi väl.

****

10. Wendy and Lucy
Wendy and Lucy
En härlig gammal festivalfilm letar sig in på tiondeplatsen. Dysterindie av regissören Kelly Reichardt. Det är många järnvägsspår, parkeringsplatser, ödsliga snabbköp och andra avsides miljöer. Plus Michelle Williams och en borttappad hund som heter Lucy.

9. Man on Wire
Man on Wire
Man on Wire är en sån där film som kanske inte fick ett jättehögt betyg just när jag såg den. Men det är samtidigt en film, en dokumentär, som satte sig. Jag blev fullkomligt tagen av det som Philippe Petit gjorde, då på 70-talet när tvillingtornen World Trade Center var alldeles nybyggda. Det är vackert och sällsamt.

8. Happy-Go-Lucky
Happy-Go-Lucky
Happy-Go-Lucky var en film vars första tio minuter höll på att driva mig till vansinne. Poppy (Sally Hawkins) är en tjej som är för mycket. Frågan är bara för om det för mycket på ett bra eller dåligt sätt. I slutändan för mig så blev det för mycket på ett bra sätt. Dessutom är Eddie Marsan ruggigt skön som en tokbitter bilskollärare.

7. Låt den rätte komma in
Låt den rätte komma in
När den amerikanska motsvarigheten till John Ajvide Lindqvist – jag syftar alltså på Stephen King – envisas med att blanda sig i manusförfattandet till filmatiseringarna av sina böcker, ja, då blir det INTE bra. När Lindqvist gjorde det i och med Låt den rätte komma in blev det riktigt bra, men det kan förstås också regissören Tomas Alfredson, de duktiga barnskådisarna och fotografgurun Hoyte Van Hoytema ha bidragit till.

6. Frozen River
Frozen River
Frozen River är en film som brukar paras ihop med Winter’s Bone som kom två år senare. Själv tyckte jag Courtney Hunts white trash-tolkning med Melissa Leo i huvudrollen var snäppet bättre. Filmen är ett drama med thrillerinslag som gjorde dramat än skarpare. De snöiga miljöerna är ett stort plus för mig också.

5. Revolutionary Road
Revolutionary Road
Jag citerar mig själv från min recension av Revolutionary Road: En sak som jag kom på som är lite intressant är att jag kan ha svårt för den käcka, snusförnuftiga och politiskt korrekta känslan som förekommer i ganska många Hollywoodfilmer från 50-talet. Däremot gillar jag nästan alltid nutida filmer som utforskar just den tidsepoken och även bryter igenom dess snygga fasad och blottlägger vad som egentligen döljer sig därunder.  Japp, det blir plats fem!

4. Gomorra
Gomorra
Oj. En festivalfilm som knockade mig helt. Efter visningen var jag tagen och funderade på tillståndet för arten människan. Allt handlar om makt, våld och pengar. I ett antal scener utan nån egentligen koppling får vi träffa ett antal personer som på ett eller annat sätt jobbar för eller påverkas av maffian i Neapel. När eftertexterna började rulla kände jag mig rejält tagen. Ett slag i magen.

3. H:r Landshövding
H:r Landshövding
Jag är ganska säker på att jag är ensam om att ha den här filmen på min lista. Många verkar hata den, tycka den är urtrist och meningslös. Själv älskade jag den. Det är som om Andrej Tarkovskij skulle ha regisserat ett dubbelavsnitt av den för övrigt väldigt bra SVT-serien Diplomaterna. Underbart med andra ord! Värd en femma i min bok eftersom filmen är 86 minuter fulländning. Jag tror det är tomheten OCH magin i vardagligheten som jag fastnade för.

2. In Bruges
In Bruges
En film där det inte är så tydligt när det är humor och när det övergår till allvar. Ganska ofta kan en film där man försöker mixa detta mest bli tramsig och konstig — men inte här. In Bruges är både rolig och sorglig! In Bruges är en briljant liten film som biopubliken i Sverige tyvärr gick miste om. Jag såg den gratis med Voddler när jag var betatestare för den tjänsten. Det var på den tiden som Voddler fungerade och faktiskt hade en del bra filmer.

1. The Wrestler
The Wrestler
Filmen som kanske borde ha gett Mickey Rourke en Oscar? Jag undrar om det nånsin funnits en roll som passat en skådis så väl som den här rollen passade Rourke. Regissören Darren Aronofsky har än så länge inte gjort en dålig film, inte ens i närheten. The Wrestler tillhör toppskiktet. En sorglig och bitterljuv historia om tider som inte kommer igen, hur mycket man än vill det. Det är min nummer ett!

****

Vilka filmer tycker jag är värda att nämnas men som ändå hamnade precis utanför listan? Ja, det fanns några filmer som jag hade uppe för diskussion: The Reader, The Wackness, Frost/Nixon, Downloading Nancy och Synecdoche, New York är en handfull.

Vilka filmer har jag inte hunnit se som jag kanske ville se? Still Walking, The Devil’s Tail, The Curious Case of Benjamin Button och Ponyo på klippan vid havet är några.

Hoppa nu vidare till mina kompisars listor för att få deras syn på filmåret 2008: Magnus (välkommen!), Sofia, Henke, Fiffi, Steffo, Johan, Cecilia och Christian.

Spread the word:

Gilla

Gilla Laddar...

Filed under 10 i topp, Best of, Film, Listor Tagged with 2008, best-of-2008, Frozen River, Gomorra, Gomorrah, H:r Landshövding, Happy-Go-Lucky, In Bruges, Låt den rätte komma in, Let the Right One In, Man on Wire, Mr. Governor, Revolutionary Road, The Wrestler, Wendy and Lucy

10 i topp: Filmer 2009

25 maj, 2014 18 kommentarer

2009Det har spridit sig lite av en löpeld med årsbästalistor i filmbloggosfären. Senaste var det 2009 som avhandlades. Jag kände inte att jag kunde vara med då eftersom jag inte tyckte att jag var up-to-date. Det var ju likadant när förra året skulle sammanfattas för min del. Jag väntade in i det längsta för att se ALLA filmer. När jag tittade igenom mina kompisars 2009-listor så märkte jag att två filmer nästan helt saknades. Hmm, kanske man skulle göra en lista ändå? Jag gick in på Filmtipset och kollade upp 2009 års filmer. Ja, men jag har nog sett tillräckligt för att kunna skaka ihop en lista trots allt. Visst finns filmer som jag missat och borde se men skit i det. Nu, efter en liten *host*tjuvstart*host* i morse, så kör vi…

****

10. State of Play
State of Play
Jag gillar konspirationsfilm, jag gillar filmer om undersökande journalister, jag gillar Russell Crowe – inte så konstigt då att jag gillar State of Play. Det här känns som en ganska bortglömd film men jag tyckte det var en spännande och visuellt snygg film. Trots en del fånig journalistromantik så fanns hela tiden en nerv här. Lite oväntat så skräller State of Play sig in på tiondeplatsen.

9. La nana
La nana
Innan jag såg den chilenska må-bra-pärlan La nana på Filmfestivalen hade jag sett Gaspar Noés Enter the Void. Jag var med andra ord i rätt tillstånd för denna mysiga rulle som var både rolig och sorglig. En tjänstekvinna har jobbat hos samma familj i 20 år. Hon har uppfostrat barnen, sett dem växa upp, men själv har hon liksom stannat i växten. Hon har inget eget liv utan lever genom familjen. När familjen beslutar sig för att anställa en till yngre tjänsteflicka uppstår turbulens. Det här kändes som en film som hade kunnat tagit den mörka vägen men valde en ljusare väg vilket var skönt just denna gång.

8. Enter the Void
Enter the Void
Med Irréversible slog Gaspar Noé fullständigt knock på mig. Efter visningen av Enter the Void på Filmfestivalen var jag utmattad, trött, svettig. Pust! Bitvis är det briljant. Visuellt är det en tripfest, ett mästerverk. Nästan tre timmar emellertid tog på krafterna. Att jag satt bredvid en kompis som satt och vred på sig och kollade på klockan var tionde minut var ett störningsmoment. Betyget då när det begav sig blev en stark trea. Men det här kan vara 2009 års The Wolf of Wall Street. Med andra ord var det en film som växte efter titten.

7. Fish Tank
Fish Tank
Se där! Tre festivalfilmer på raken. Kanske inte så konstigt då festivalvisningar ofta kan förhöja en filmupplevelse. För mig är Andrea Arnold en ojämn regissör. Hennes Wuthering Heights har jag sett men inte lyckats klämma ur mig en text om. Det var en genomusel film, urtråkig. Fish Tank är motsatsen. Fylld med bra skådisar, vackert foto av slitna människor och miljöer, och på det en härlig brittisk arbetarklassengelska att lyssna på. Plus, inte att förglömma, ett galet bra soundtrack som avslutas briljant med Nas.

6. En profet
Adele
En profet var en torsdagsbiofilm som jag såg med min torsdagsbiokompis Anders. Det är en fängelsefilm men utan att följa en fängelsfilmsmall. Det är inte en sån där rå film som ska visa hur eländigt det är i fängelset. Det är inte heller en film om en oskyldigt dömd som har moralen på sin sida. En profet är istället en film med en mänsklighet som jag blev lite förvånade över efter att jag såg den. Dessutom var det en film som inbjöd till diskussioner om dess tema. En mycket bra film, helt enkelt.

5. Drag Me to Hell
Drag Me to Hell
Jag måste säga att jag var lite skeptisk till den här Sam Raimi-rullen. Det jag hade hört var att det skulle vara Raimi i fin gammal Evil Dead-form. Fast grejen är att jag har sett ettan i den serien och var inte alltför förtjust. Jag hade problem med den överdrivna splatter/humor-skräcken. Men: nu funkade det klockrent. Jag var underhållen från början till slut. Jag skrattade högt ett antal gånger. Samtidigt som det är roligt har man fått till en bra stämning, med bra äckelfaktor bitvis. Jag vill åtminstone inte bli biten av en dreglig tant som tappat sin löständer. Alison Lohmans ska ha en stor eloge också. Hon gör en härlig insats som den vilt kämpande Christine. Den här platsen på listan tillägnar jag Movies – Noir.

  • Världens största Esprit-sortiment
  • Frakt endast 9,99 kr.
  • BETALNING MED KONTOKORT
  • KOSTNADSFRIA RETURER
  • ESPRIT FRIENDS (3 % BONUS)